Jag träffar Peter, min gamla kollega, 42 år ung
med två hjärtinfarkter på sitt samvete.
Han är en fantastisk man, en god människa,
som ägnar sig åt handpåläggning av sargade
människor.
Han träffar den ena tokiga kvinnan efter den
andra (bl.a den där yxmördarbruttan som
hotade mig då hon ansåg att min och Peters
relation var något annat än yrkesrelaterad).
Efter två timmar med Peter känner jag att vi
låter mer som två dåliga fantasy-böcker än
två kaffande vänner.
Så kan det vara. Också.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar